dessa fördomar

Sitter med flera olika projekt parallellt och pluggar dessutom halvtid... Så precis som mina tankar är väldigt splittrade just nu, finns risken att det här inlägget blir detsamma.

Ikväll håller jag min första egna föreläsning på egen hand. Jag har ännu inte hunnit bli riktigt ordentligt nervös, men det kommer kanske. Eller så uteblir det, jag kommer prata om grejer jag väl känner till nämligen... då finns det liksom ingen anledning att bli nervös och kallsvettig.

Häromveckan såg jag en dokumentär på TV som delvis innehöll några av de mest inskräkta 40-talisterna jag sett. Man har ju hört diverse smyg-rasism och oförståelse från den äldre (och yngre?) generationen tidigare, men här var det varken smyg eller ens försök till förståelse... Jag undrar när det kommer sluta? Hur kan man på allvar tycka att någon som har en annan hudfärg eller kommer någon annanstans ifrån är mindre värd än en själv?
Vi i GTKUS ska ju försöka sticka hål på lite fördomar gällande generationer framöver, men ibland får man faktiskt bara vatten på sin fördomskvarn...

Ikväll blir det sticka hål på lite 'sanningar' också. Men det går inte om inte personen är villig att vara öppen för nya tankar och ändra sitt synsätt. Undrar vilka 'föråldrade' tankar vi kommer anklagas för om trettio år?
Fördomar är väl bra på det sättet att om man är öppen för det så leder utmaningen att sticka hål på dem förhoppningsvis framåt och till nåt nytt. Är fördomar verkligen fördomar om man är villig att ändra på dem? Och måste det vara så dåligt med fördomar isåfall? Det är ju ett väldigt negativt laddat ord...

Hur som helst - jag sätter på den här gamla dängan och inväntar kvällen.