Generationers gång...

Ja, i helgen har vi blivit en 20-talist mindre i vår värld. En farmor kortare. Men inte vilken farmor som helst -utan min farmor.

Det har varit en dyster helg, mätt på klyschor som "livets gång", "vi skall alla på vägen vandra" etc etc. Men det hjälper för stunden. Inte för alla stunder - men någon gång ibland.

Å ena sidan var hon klar med livet -snart återförenas med farfar. Men ändå; "-Maria, visst är det väl orättvist -min mamma blev ju 96..."

Det är lätt att tycka och tänka tillbaka på att man inte nog umgicks, inte nog hälsade på, eller inte nog uppskattade varandra i dessa stunder. Men det gör inte jag. Farmor var det allra finaste och jag uppskattade varje gång vi sågs.

Ljusa minnen -men just nu ändå så mörkt.

Om 40-talisternas uttåg i från arbetsmarknaden är ett faktum är det också en annan sanning att 20-talisterna snart lämnar jordelivet bakom sig.

Det går inte att förbereda sig på sorg. Men det går att vårda, bry sig om, och umgås med de som man älskar och håller av.

Jag saknar dig så A.
//MJe