onsdag 14 oktober 2009

Tid

De två mest klassiska samtalsämnena måste ändå vara väder och tid:
"Usch vilket väder vi har" eller "Oh så härligt väder det är idag" samt "Jisses vad snabbt det går, redan oktober" och så vidare.

Min morfar sa en gång att ett år för en 3-åring är mycket längre tid än vad ett år är för en 60-åring. Jag förstod först inte eftersom ett år är ett år, 365 dagar liksom. Vad han menade var att för en 3-åring är ett år 1/3 av hela barnets livslängd. 1/3 av en 60-årings livslängd är 20 år och ett år endast 1/60... Nu ska vi se, jag är 27 - jämt delbart med 3 och 9 vilket innebär att om jag jämför mig och en 3-åring (som mitt gudbarn är) skulle det innebära att jag får fylla år ungefär en gång vart nionde år - inte konstigt att barn vill fylla år oftare. Nio år är ju skitlång tid. Lika länge får man vänta på att julafton kommer, eller att man får sommarlov...

När man är jättegammal måste det ju kännas som att man spolar livet lite i fast forward?

Det är alltså inte så konstigt att man för varje år säger "oj vad den här hösten gick fort" eller andra utrop som klingar åt hållet att tiden rinner iväg. Den gör ju det. Proportionellt sett blir en dag, en vecka, en månad, ett år kortare för varje år som går...

Vet inte om mitt och morfars resonemang är vetenskapligt hållbart men jag tackar honom ändå för tanken. En morfar som förövrigt vid 81-års ålder säger till mig att jag borde skaffa skype så vi kan prata och se varandra när de far jorden runt :)

/M

2 kommentarer:

  1. tänkvärt.. man skulle nästan kunna säga att en enda dag då man är riktigt gammal, knappt hinner uppfattas.. ändå tror jag att många människor upplever att tiden och dagarna går ganska långsamt när de blir äldre. och att många ser åren mellan 25-65 som de som går snabbast (helt ovetenskapligt uppfattat). tidens relativitet är intressant. och oj, vad hösten gick fort! //F

    SvaraRadera
  2. Ahaaa, klockrent!

    / C

    SvaraRadera

Bloggintresserade