Jag vill så gärna skriva en bok. Nu. Vill inget annat än att fokusera på vad jag ska skriva om. Men för att skriva den behöver jag fokusera på allt som händer runtomkring mig -samla intryck, samla inspiration, samla på människor och upplevelser.
Vill gärna vara i fred för att fundera och filosofera. Men vill heller inget hellre än att bli störd. Stör mig med inputs och synpunkter. Är det inte så här det alltid borde fungera?
Vi borde störa varandra mycket mer. Tänk vad intressant det hade kunnat bli. Jag frågar ofta när jag ringer, "-Stör jag? "Tänk om man då fick svaret: "-Ja, det gör du, fortsätt, stör på -rubba mina tankar! Och lägg gärna på och ring upp mig om fem minuter igen!"
En liten eftermiddagsaktivitet kan idag kanske vara att leka "Varför då". Sätt dig mitt emot en vän, din sambo eller varför inte snabbt förklara reglerna för personen brevid dig på centralstationen - be honom eller henne att berätta något, och var 30:e sekund skall du avbryta med "varför då?".
Kul och inte svenskt. För vi avbryter inte och vi stör heller inte.
Nä, nu skall jag skriva lite på min bok. Vi hörs väl sen?
//Mje
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar