Vad som har hänt:
- I helgen hade vi besök av finaste J. Det gav massa härlig inspiration och energi att träffa en person jag inte träffat på nästan ett år, fast som jag verkligen tycker om. Ibland glömmer man bort hur mycket man saknar personer till det att man träffas igen.
- Jag testade apostlahästarna igår och det kändes riktigt bra. Äntligen efter två år av ben- och ryggont släppte den mentala spärren och jag är igång! Midnatssloppet here I come.
- Idag var jag på besök hos handläggare B på AF Kultur som tog emot min affärsplan till att söka starta eget-bidrag. Han tyckte det var en alldeles utmärkt idé!
Jag har verkligen insett att nästan allt handlar om mental inställning och att ta sig förbi de spärrar hjärnan sätter upp. Man klarar faktiskt nästan allt, bara man ger sig fasen på att det ska gå. Idag ska gruppen för GTKUS träffas igen. Efter förra mötet kändes det sådär overkligt bra och jag hoppas att det fortsätter åt samma håll. Hela den här resan som faktiskt påbörjades i maj förra året har visat att det går att ta sig framåt med lite jävlar anamma och att bortse från de eventuella hinder som kan dyka upp. Det får man ta ställning till när det faktiskt finns där och blockerar. Då får man hitta den lättaste vägen runt problemet och likt vattnet inte stoppas upp på sin väg mot större vatten.
Så himla lätt att säga. Så svårt att efterleva. Men det går. Det går både inom idrott och företagande och i livet. Om man vill.
/M
Ibland gräver man ner sig i alla omöjligheter och det är inget bra.. Media hjälper ju inte direkt till att peppa med alla katastrofrapporter. Då får man dunka varandra lite i ryggen. //F
SvaraRaderaJa, tänk egentligen hur mycket man ändå lyckats med fast man slitit sitt hår, gråtit och haft magknip. Då är det allt inte så illa pinkat. Och det bästa är att det alltid går framåt oavsett hur det slutar /C
SvaraRadera