Skrivmaskinsgenerationen som försvann

På Världskulturmuseet i Göteborg är just nu full aktivitet. Det är EU-möte och det diskuteras unga människor, kreativitet och utveckling (med fokus på teknik om jag förstått det hela rätt). Med på arrangemanget finns även två ur Get to know us Sweden-gänget. Ser fram emot att höra mer om vad för spännande som har hänt och sagts från dem.

Möten och diskussioner av detta slag kan väl nästan sägas tillhöra vardagen i Sverige (säkerligen världen) idag. Äldre människor möts i stora grupper och pratar om de unga, deras vanor och ovanor, och hur man genom att använda dem på bästa sätt kan få en snabbare utveckling av marknadsekonomin.

Möt facebookgenerationen!

Häng med de unga människorna på nätet!

Börja Twittra så fångar du ungdomarna!

Slagorden är många, och en sak är tydlig; det finns en tydlig ungdomsnorm i samhället. Be young or die! Det handlar om att hänga med i utvecklingen och fort ska det gå. Men någonting är galet. För hur kommer det sig att det finns så många unga, duktiga, driftiga människor som inte får chansen att visa vad de kan, vill och går för på arbetsmarknaden?

Den arbetssökande ungdomen: Bank, bank, på den stora arbetsmarknadspolitiska dörren, här är jag! Kolla vad jag kan om sociala media! Jag har sysslat med sådant sen jag var 8 år!

Arbetsförmedlaren: Nej, men lilla vän. Först måste du skaffa dig erfarenhet från arbetslivet. Här har vi ett underbetalt kontorsjobb där du kan få jobba en månad. Facebookanvändning är förbjuden, glöm inte det.

För helst ska du inte vara ung. Åtminstone inte ha höga nummer i ditt personnummer. Nej, du ska vara erfaren, i lagom ålder, se jävligt ung och snygg ut och ha stenkoll på de senaste trenderna. Mycket tid läggs på att springa runt på möten och workshops och diskutera vad som är hett och rätt.

Trist tycker jag.

Varför kan vi inte uppfinna våra egna trender. Varför kan vi inte mötas unga och gamla och lyssna till varandra utan fokus på vad som är nytt och hett. Ålder, erfarenhet och visdom är något som fascinerar mig mycket. Men det är sorgligt att så mycket ålder, erfarenhet och visdom ska gå förlorat bara för att ingen lyssnar. När min farmor berättar hur hon gör sin tjockpannkaka så där himla god så tycker jag att det är tio gånger mer intressant än när någon berättar för mig om det senaste sociala forumet. Inget fel på sociala forum, det är skitkul och användbara på alla möjliga sätt. Men det är ju knappast den enda vägen.

Fram för möten över generationsgränserna. Fram för förutsättningslösa mötesplatser där vi lyssnar och berättar. Då tror jag att vi kommer börja röra oss i rätt riktning.

(Och visst kan man diskutera teknik, men om jag berättar om facebook så får någon äldre gärna berätta för mig hur tusan man hittade varandra på stan när man inte hade mobiltelefon.)

Over and out.
//F